Vad skönt det var när jag upptäckte att pappa kommit hem igen! Han hade saknat mig och mamma massor, och blivit lite allmänt lappsjuk, sa han. Så jag pussade bort allt det dåliga.
Igår måndag var ju första dagen på semestern - och typiskt nog hade jag blivit förkyld! 37.8 grader, rinnande näsa och ett gnälligt sinnelag drogs jag med. Men när jag såg hur knäckta stackars mamma och pappa blev av att jag var snuvig, insåg jag att det gällde att bita ihop, inte ge tappt utan tvärtom göra sin plikt och ge järnet. Snart mådde jag bättre och bättre, och var vid middagstid i kväll i stort sett helt frisk igen! En förkylning utdriven på bara ett dygn, gör om det ni!
Under tiden packade M&P bilen med mat, kläder och förnödenheter för en hel vecka, och sedan bar det av hem till farmor i Västmanland! Hon tog emot oss lika glad som alltid och tyckte jag hade blivit riktigt stor! Så nu har jag grävt i västmanländskt grus med min hink och spade, snavat på västmanländska grästuvor på eftermiddagspromenaden och fått några bett av länets mygg. Farmors katter håller sig ännu utom synhåll, men det är ju mycket kvar av veckan. To be continued....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar