Jag ålar!

ÄNTLIGEN! Nu kan jag ta mig framåt för egen maskin! Jag sätter i händerna och tårna och drar mig framåt på det viset. Kolla så får ni se! Om ni undrar vad det är jag vill nå fram till så är det en av bebisarna som ska sitta i bakrutan på bilen och varna för baby i bilen. Jag bara älskar den! Skulle kunna åla till Åland för att få tag på den.

Ta kort! På mig!

Har jag sagt att jag älskar alla former av kameror? Digitala, analoga, mobiler - you name it. Bara det säger "klick" så är jag nöjd. Jag vill först bli plåtad och sen direkt se på skärmen hur fin jag blev. Mamma gnäller lite över att många av bilderna ser ut som ovan. Själv tycker jag det ser rätt coolt ut. Tycker ni inte?

Gå eller prata, det är frågan

Helt oplanerat blev jag bjuden till min granne Edwin i dag. Pappa skulle träffa Edwins farfar av någon anledning jag inte riktigt förstod. Hursomhelst så hakade jag och mamma på. Edwin har så mycket roliga saker! I dag fick jag läsa en ny Molly-bok. Mina Molly-böcker är små, Edwins var gigantisk. Och man kunde dra i olika pappersbitar så figurerna rörde sig! Förstår ni vad häftigt det var?

Men man kan ju inte bara läsa hela dagarna (även om jag gärna gör det många timmar). Därför fick jag prova Edwins gåstol. Jag vill ju varken krypa eller gå, så mamma tänkte nog att en tur i gåstolen skulle inspirera. Äsch, säger jag. Trava hit och dit kommer jag göra hela livet sen, men sitta framför en så här spännande instrumentpanel - det vet man inte om man får göra igen.

Dessutom har jag ju introducerat mitt tredje ord - "hej". Så mamma får tagga ned lite nu. Jag pratar. Hon får nöja sig med det.

Ikea - what a place!

Jag märkte det redan vid sju i morse. Nåt var i görningen. Pappa skuttade ur sängen, mamma duschade på fem minuter och de hade båda något ansträngt men ändå förväntasfullt i blicken. Vi skulle på utflykt, insåg jag snart. Då brukar de vara så där konstiga när vi vaknar. Väl påpälsad och placerad i babyskyddet somnade jag redan i hallen. Men när vi svängde in på Ikeaparkeringen en halvtimme senare ville jag inte missa nåt mer - pigg och sprallig åkte jag barnvagn in på det enorma varuhuset.

Herregud, säger jag bara. Så mycket människor att försöka hinna hälsa på. Så mycket färgglada saker att försöka hinna titta på. Mamma körde vagnen alldeles för fort för min smak. Jag ville se mer! Snart fick jag en finfin liten kanin-skallra att pyssla med i vagnen. Tiden flög iväg. Liksom alla människor och saker runt mig och vagnen. Till slut blev jag faktiskt alldeles matt. När pappa drog in mig i fyndhörnan (alldeles innan kassorna) så somnade jag. Mamma sa att hon förstod mig. Hon blir också trött av fyndhörnan.

Vilda Edwin på besök

Igår, lagom när mormor åkt hem, kom min granne Edwin på besök. Mamma hade nämligen bakat cheesecake (till de kompisar som skulle kommit dagen innan, men som fastnade i tunnelbanan) som hon ville ha hjälp med att äta upp. Tur vi har snälla grannar som ställer upp i vått och torrt, även när det gäller att äta kaka.

Jag och Edwin lekte ett par timmar på golvet här hemma. Jag lekte mest stålmannen, dvs jag ligger på mage och lyfter armar och ben. Edwin däremot var det full fart på - han kryper!! Jag såg minsann hur mamma och pappa blev imponerade. Kanske tycker de att jag också borde krypa. Men se det tycker inte jag. Jag trivs bättre med att flyga på mage och emellanåt sitta och läsa böcker. Det där krypandet får vänta.


Och Edwin lånade min napp en stund. Visst är han söt?

Världens bästa mormor!

Vet ni vem som kom hit i går kväll? Mormor! Jag har ju träffat henne några gånger tidigare, men jag måste säga att det är nog först nu jag har insett vilken utomordentligt rolig lekkamrat hon är. Hon har faktiskt busat med mig precis varje vaken sekund. När hon inte gett mig mat då förstås. Hon är jätteduktig på att leka, fattar precis hur man vill ha det liksom. Hon ligger på golvet med mig, hjälper mig att sitta, vingla på alla fyra, stå-träna och vila lite på mage ibland. Och så gör hon massa roliga ljud, läser böcker för mig och sjunger lite. Och så pussas hon massor! Kan ni tänka er en bättre mormor? Jag har ju lite svårt med språket än så länge, så för att visa mamma o pappa att jag vill ha mormor här oftare så vaknade jag bara en enda gång i natt, och sov sen vidare till halv åtta. Tror ni de fattar vinken?

Den som väntar på nåt gott

I dag kommer mormor på besök! Vad jag har väntat! Det ska bli så roligt. Och jag ska visa henne båda mina bissingar. Hoppas hon blir imponerad. Mamma och pappa blir det varje dag när jag biter dem. "Tänk att en så liten tand kan vara så vass och hård" säger de. Så klart! De ger mig ju numera mat med HELA ärtor, STORA bitar fisk och sånt. Klart man måste ha tänder som funkar då.

Hursomhelst, nu tar jag mig en förmiddagslur. Jag får nämligen ännu mer besök i dag. Innan mormor dyker upp så gästar mammas gamla UD-kompisar oss. Ni fattar vilken poppis kille jag är va? Folk åker ända från Gärdet och ända från Småland. Ska nog tacka dem med en riktigt blöt puss.

Kåldolmar, kalsipper och sura gubbar. Och så lilla bebisen!

Jaha. Mamma stack. Utan att jag fick nån förklaring. Så började dan. Knappt hade jag vaknat så rusade hon ut genom dörrn och så var det inte mer med det. Morgonen blev ändå skaplig - för pappa underhöll med musik av bästa barnamärke - Krakel Spektakel och Kåldolmar och Kalsipper - ända tills jag fick en förnämlig frukost: gröt, som vanligt. Därpå var det dags för oss att dra. En flyttbil blockerade trappan för barnvagnen så en snövall fick raseras innan vi kom iväg till t-banan.

Man ska ju flyta med strömmen, men när ingen ström finnes? Då stannar allt av, lärde vi oss i Skärmarbrink. Någon gnista kom det dock ibland, nog för att nå Skanstull där vi gick i bivack, förlåt, steg på bussen. Första gången pappa åkte buss ensam med mig, så jag spände ögonen i honom så han skärpte sig. Till slut steg vi av i en stadsdel där pappa började tjata om att både PO Enqvist och hans förra chef, alltså pappas förra chef, lär bo. Så ointressant att jag somnade ögonaböj.

När jag vaknade igen var vi inomhus - i sällskap med mamma, hennes kompis M och Ms lilla dotter H, bara 2 månader! Nu fattade jag. Mamma hade åkt ifrån oss för att sitta barnvakt åt lilla H. När jag fått situationen klar för mig tog jag kontroll över rummet, och dess leksaker, samt åt lunch. Mamma, pappa och M pratade på tills vi tog bussen hemåt igen. På väg ner i tunnelbanan hamnade vi mitt i värsta gubbrallyt. I varje hiss vi tog trängde sig gubbar in, någorlunda snälla. Vid Gullmarsplan var det sen ännu en gubbe som skrek ilsket åt en stackars mamma med barnvagn, han tyckte vagnen kom i vägen när han skulle rusa ombord. Sedan satt han och surade resten av resan. Pappa gav honom onda ögat i smyg - han tycker man ska ta det vackert med dem som drar barnvagn. Det tycker jag med.

Bissingar och gaddar

Fick en kallelse till Folktandvården. Så i dag var jag där. Min fina kompis E var med. Vi fick åka ända till Björkhagen. Det finns nämligen ingen tandläkare i Bagarmossen. Det visade sig vara ett festligt ställe. Det fanns ingen hiss och ingen ramp i trappen, så mamma och pappa fick bära mig och vagnen uppför trappan till receptionen. Jag tyckte det var skoj. Det tyckte inte mamma, så hon ska skicka en skrivelse till Svenska Bostäder. Nåväl. Vi fick veta en massa spännande. Som att man inte ska dricka Coca Cola, att man ska borsta tänderna med Bamsetandkräm, att det knappt finns ett öre till tandreglering (så man får hoppas på turen) och att man får lugnande om man måste laga en tand när man är liten.


När snälla tandhygienistkvinnan talat klart bar mamma och pappa ned mig och vagnen igen. Så gjorde E:s mor och far också. Sen gick vi på sushi-restaurang och käkade majskrokar! Inget socker i dem, så ingen fara för tänderna.

Fyller åtta månader i dag

Grattis till mig! Åtta månader har jag varit här nu. Och jag måste säga att än så länge är det här med bebisliv över förväntan. Jag menar, vem skulle inte gilla att kramas, äta och upptäcka världen hela dagarna?! Och sova lite. Och dra i strumporna.

Liten Saga på besök

Pappa har varit förkyld och hängig ett tag och mamma vaknade i morse med feber och gnällde om täppt näsa och kli i öronen. Jag insåg snabbt fakta och tänkte att i dag är det upp till mig att fixa biffen. Och då behöver man ladda. Med mat! Efter en stor portion gröt med katrinplommon till frukost krävde jag direkt ett par majskrokar (som ni ser resterna av kring munen och på händerna på bilden) och sen toppade jag med ett halvt päron. Nu var jag redo att möta dagen, även med krassliga föräldrar.


Innan klockan ett fixade jag sitt-träning på köksgolvet, bad i badkar, upptäcksfärd under köksbordet och en halvtimmes förmiddagssömn. Och sen fick jag besök av fina lilla Saga! Innerstads-Saga tog sig ända hit ut till förorten. Bara för att träffa mig. Visst är hon fin? Vi lekte lite. Jag klappade henne på huvudet. Hon gjorde snurrkonster på golvet. Vi grät lite tillsammans, och skrattade också. Vi hade helt enkelt en underbart eftermiddags tillsammans. Jag längtar redan tills vi ses igen.

Åttamånaderskontroll och en sångstund jag sov över

I morse var jag hos bvc-Eva på åttamånaderskontroll. Fast jag fyller inte förrän på onsdag. Men så var det nu i alla fall. Kontrollen vad mycket enkel. Ja, simpel skulle jag vilja säga. Mamma och pappa intygade att jag jollrar, hör och interagerar med dem. Så klart jag gör! Vad tror de?! tänkte jag stursk och katig. Sen hörde jag om provet jag ska göra om två månader. Då ska jag kunna resa mig själv från sittande. Nu är jag inte så tuff längre. Ibland tycker jag att det är svårt bara att sitta. Och resa sig!? Nej, jag tänker då inte skynda med det. Jag står några sekunder på alla fyra och gungar. Det är tillräckligt uppjagande och spännande.


Sen mötte vi min kompis E och hans mamma och promenerade hela vägen till kyrkan. Det tog en timme. Till slut var det så långtråkigt att jag somnade. Fem minuter innan vi var framme. Pappa fick kånka in halva vagnen, så att jag skulle kunna sova vidare. Jag missade själva sångstunden.


Jag vaknade lagom till maten. Majskrokar i stora lass blev det! Det finns inget bättre, som Bagarmossensonen Peter LeMarc sjöng.

Alla hjärtans dag!

Jag vet att ni är några som läser min lilla blogg. Till er alla vill jag skicka en stor blöt bebis-släng-kyss på alla hjärtans dag! PUSS!

Lampa!

Eftersom jag hört att man på nästa bvc-prov förväntas förstå ordet "lampa" så sa jag åt mamma och pappa att köpa mig en alldeles egen sån. En lampa till mitt eget rum. I dag är det rummet en kombination av skötrum, arbetsrum och gästrum. Men till sommaren så ska det bli bara mitt. Men redan nu har jag alltså skaffat mig en lampa!

I samma butik passade mamma och pappa på att köpa en present till sig själva också.

Med moster i Teaterbaren

Woho! I dag var det party på Teaterbaren på Kulturhuset! Eller party och party, mer av en stilla fika (man får ju ta det lite lugnt så här direkt efter maginfluensan) med några av mina allra bästa vuxna - moster och P. De skojar alltid med mig och det gillar jag! I dag hade de till och med tagit med en elvamånaders pojke som jag kunde prata bebisspråk med. Han var lite tuffare än mig. Åt hel banan till exempel. Men jag ser det som inspiration! Efter lite rödspätta så somnade jag i famnen på mamma och vet ni vad, när jag vaknade var vi hemma i Bagarmossen. Mamma hotar för övrigt med bad nu hör jag. Jag har rödspätta lite överallt. Och det luktar tydligen inte så gott enligt henne.

Dags att ta herravälde över köket

Ok, jag mår klart bättre i dag. Så bra att jag kom på att det är dags att börja styra och ställa i köket. Så här ska man öppna lådor. Sen tycker jag inte att mamma och pappa ska ha plastpåsar i den nedersta lådan. Någon kan ju råka få en sådan över huvudet och kvävas! Så de har lovat att skyndsamt flytta påsarna till annat ställe.

I dag har jag också börjat käka macka med smör på! Förstår ni vad gott! Efter alla burkar med mosade rotfrukter... Men smörindränkt (på bvc:s uppmaning!) macka som lätt hamnar i smulor på köksgolvet - det inpregnerar linoleummattan till en viss halka. Roligt, tycker jag när jag kasar runt. Mamma och pappa tycker inte som jag dock.

Lite bättre

I dag mår jag lite bättre. Har fått i mig välling flera gånger i natt och lite gröt nu på morgonen. Allt blandat med blåbär. Faktiskt har jag fått i mig så mycket energi att jag studsat upp och ned i mammas knä halva förmiddagen (medan mamma gjort diverse djur-ljud för att underhålla mig, antar jag).

På bilden ser ni min meny de senaste dagarna. Ja, sedan i söndags faktiskt. Lite enahanda kan man tycka. Snart hoppas jag att matsedeln kan utvidgas till potatis och kanske rent av lite rödspätta. Men inte i dag. Vi tar det lilla lugna här.

Igår var vi förresten ute på promenad i ett gnistrande Bagarmossen. Då tog vi en bild på vår tvättstuga. Kolla in istapparna!

Lite krasslig

Ledsen att jag inte är så aktiv här just nu. Är lite krasslig. Så här låg jag i morse på köksgolvet. Alldeles tyst och stilla. Jättelänge. Jag orkade liksom inte komma igång med dagen. Och sen blev det faktiskt värre. Magen är helt enkelt i olag. Men nu har jag fått i mig en del vätskeersättning och lite favoritgröt, så nu hoppas jag att jag får sova utan magproblem i natt.

Som utlovat - bild på Emmaljungan!

Här ser ni min nya vagn. Är den inte toppenfin?! Jag är mycket nöjd. I dag for den fram som en vind över decimeterhöga snömoddsvallar i södra förorterna. Och det kändes inte mer än som om vi kört på en asfalterad strandpromenad. Äntligen!

Min tv!

Har ni sett en coolare tv?! Den spelar musik samtidigt som den visar rörliga bilder på djur. Två favoriter i en alltså - musik och djur! Jag tycker så mycket om den att jag kan glömma de flesta anledningar till tårar bara jag får tv:n i mitt knä. Så naturligtvis vill jag helst inte låna ut den...

Tack mormor och morfar!

Tre pyjamasar senare

Håller på att återhämta mig från en lite jobbig natt. Det började igår kväll. Helt plötsligt mådde jag illa. Och rätt som det var så kom gröten upp igen. Inte kul. Men det kändes som en tillfällig svacka när jag sen somnade skönt i pappas famn i soffan. Vad fel jag hade. Utan att gå in på detaljer kan jag berätta att jag i natt har förbrukat tre pyjamasar och en tröja (när pyjamasarna tog slut) samt tre omgångar sängkläder (så pappa tvättar nu). Men sen i morse mår jag faktiskt bra och ska nu ta en stärkande tupplur.

O en sån dag!

Så är man hemma igen efter en dagstur till Huddinge och finfina kompisarna T och E. Det tog en himla tid för pappa och mamma att köra mig dit bara. Till slut somnade jag faktiskt. I någon rondell någonstans på fel sida Huddinge centrum. Men det var egentligen bra, för efter en powernap var jag på topp när vi väl kom fram.

De var såå snälla och fina mot mig, både lilla T och hennes bror, och mamma T. Jag fick massor av kramar. Och lilla T hade gjort en riktigt fin pekbok till mig. Faktiskt kände jag mig så trygg och glad att jag helt plötsligt hittade mitt ena öra. Jag visste inte att jag hade såna. Men vad skojigt det var att pilla och slita i det!

Sen hade de en toppenrolig bok - Pruttboken. När pappa läste i den för E så gjorde jag ljudeffekter av äkta vara. Det ni! Jag hoppas verkligen att mamma och pappa bjuder hela Huddingefamiljen hem till oss snart. För jag vill kramas mer med dem.

Tvagning inför Huddingetur

Snart ska vi hälsa på mammas kompis T och hennes barn. De hälsade på mig här i Bagarmossen för ett par månader sedan. Då fick mamma ett superfint halsband av lilla T och jag fick matporslin från fina finska designern! Nu är det äntligen min tur att hälsa på dem! Och när man ska hälsa på så fint folk som barnen i Huddinge så måste man så klart tvätta sig ordentligt innan. Och i badet passar jag alltid på att leka lite med mina hinkar. De har hål i botten, så när man håller upp dem funkar de bra som dusch. Smart va?

Man ska åka svenskt i vinter

I brist på en egen Saab åker jag från och med i dag Emmaljunga! Ett specialbygge naturligtvis. Chassit är Emmaljunga Classic Sport och sittdelen är Emmaljunga City Cross. Det bästa av två världar. Allt i svart. Naturligtvis. Tyvärr fixade mamma och pappa ingen bild på vagnen i dag. Men jag lovar att lägga upp en så snart möjligt.

Ni ska veta att utsikten är såå mycket bättre nu - två glada föräldrar istället för två stretande, morrande och sura. Och så har jag haft det sen de första löven föll i höstas och fastnade i framhjulen. Men nu är det nya tider! Nu kör vi lätt över plogvallar, genom snödrivor och modd. Hurra!

Sagas Kungsholmen

I dag har jag utforskat en ny stadsdel - Kungsholmen. I alla fall den del som heter Fredhäll. Och närmare bestämt snömoddsvägen mellan t-banestationen Kristineberg och Atterbomsvägen. Jag och mamma var nämligen på besök hos min lilla kompis Saga! Hon är tre månader yngre än mig och mycket söt och gästvänlig. Jag fick låna både hennes finfina tripp trapp-stol och Mumin-gymet. Finfina saker! Jag gillade nog gymet bäst. Mamma gillade stolen (när pappa kom och hämtade oss vid femsnåret så hörde jag att han lovade mamma en sån stol till mig).

När vi åkte hem kom liksom hela dagens alla intryck över mig och jag var tvungen att gråta en skvätt innan jag somnade i bilbarnstolen. Det blev en bra tupplur, så nu är jag fortfarande vaken trots att klockan närmar sig nio. Pappa läser ordboken för mig, Amanda Jensen sjunger på tv:n och stearinljusen brinner på bordet. Jag tror jag ska vara vaken en stund till.

Majskrokar och Dagerman

Min grannkompis E tycker om majskrokar. Han hade med såna häromkvällen när han var här. Men då vågade jag inte testa. Eller, mamma vågade inte låta mig testa för jag har en tendens att sätta allt i halsen. Men i dag fick jag till slut smaka på dem. Oj, oj vad goda de var! Alla borde prova. De finns i jättepåsar vid bebismathyllan (i alla fall på Coop i Bagarmossen). Köp och frossa du med!

Pappa rekommenderar - som synes - att man läser Stig Dagerman till. Det kanske gäller vuxna. Jag läser "Min första bok om ord" till majskrokarna. Tack onkel Victor för boken!

Baba!

Det var en alldeles vanlig morgon idag. Mamma hjälpte mig med gröten och katrinplommonpurén. Pappa sprang fram och tillbaka till tvättstugan. Jag försökte ha koll på grötskeden samtidigt som jag ville försäkra mig om vem som sprang i dörren hela tiden. Det blev lite ofokuserat.

Någon skulle kunna säga att jag därför borde väntat. Att det fanns bättre tillfällen. Men nu var det faktiskt mamma och pappa som splittrade mitt fokus, inte jag. Det som hände var att precis när pappa - för femtielfte gången - smällt igen ytterdörren för en tur till tvättstugan så sa jag det. "Baba!" Bara en gång. Och som sagt, det var ju inte direkt mitt fel att han missade det.

Kvack, kvack Molly är sönder...

Min allra bästa bok - Kvack, kvack Molly - är sönder. Det syns inte riktigt på bilden, men sidorna lossnar. Ryggen har gett vika. Kanske beror det på att jag har ätit så mycket på den. Men den är ju så bra! Och jag bara måste tugga på allt jag tycker om (fråga pappas tummar och mammas kinder!).

Det här är en katastrof. Faktiskt. Jag älskar den! Jag vill inte skiljas från den!Just nu håller vi alla tre här hemma tummarna för att pappas förlag ska läsa bloggen och sen skicka en ny (jag fick boken av dem när jag var alldeles nyfödd). Undrar om det är en vettig förhoppning egentligen. Kanske borde jag istället köra ut föräldrarna att helt enkelt köpa en ny. Det får nog bli så.