Det var säkert två veckor sen jag träffade min kompis Edwin. Men i dag var det dags. I badhuset! Ett toppenetablissemang, om du frågar mig. Jag dök flera gånger (och gäspade stort efter varje dyk). Och åkte badring genom en tunnel. Och plaskade runt i cirklar lite hursomhelst. Efter badet käkade jag päron, och ja, ni ser ju på bilden hur fantastiskt gott det var.
På vägen hem blev vi utskällda av en hund. Matten ropade efter oss "hon är rädd för karlar!". Nog är jag rätt lång för min ålder, men "karl" är jag väl inte vid tio månaders ålder? Jag svarade med att gäspa stort. Hundar är jag inte rädd för. Inte ens de som skäller.
Nu är det snart dags att sova här. Försöka i alla fall. Det har varit lite svårt med sömnen de senaste nätterna. Det är en gigantisk vänsterframtand på väg. Tandköttet är alldeles blått. Och tänderna tenderar att växa om nätterna. Ont gör det. Jobbigt är det. Men sen kanske det blir lättare att bita av leverpastejsmörgåsarna i lagoma bitar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar