Fika på Söder

I dag åkte mamma och jag och Edwin och hans mamma in till Söder. Vi kände att Bagis började bli lite trist och behövde se lite nytt. Vi fikade i Skrapan. Först sov Edwin och då passade jag på att busa med hans mamma. Hon hade en chokladboll som jag sträckte mig långt över borde för att försöka nå. Jag fick smaka lite. Det var supergod!


Sen när Edwin vaknade så var han först lite trött...


... sen käkade vi riskakor!

JULKLAPPAR!

Häromdagen var det julafton. Herregud, vilken grej! Mormor och morfar var här på morgonen när jag vaknade. De är världens finaste, roligaste och busigaste. Och sen, vet ni vad som hände sen? Morfar tog på sig en röd luva och kallade dig för Tomten och gav mig massor av paket! Jag fick så fina paket, böcker, pussel, leksaker, traktor, kläder och massa annat. Så nu har jag många nya grejer att leka med. Tyvärr åkte mormor och morfar hem igen ganska snart, men moster och Peter kom på besök och det var lika roligt det! Jag kallar Peter för Pepe. Och blir glad bara jag tänker på honom.





Och ett par dagar före jul var Edwin här och hälsade på. Här ser ni hur vi leker och har roligt i soffan! Och tittar på tv.

Leka ute och inne

Jag har bråttom ut på förmiddagarna. Knappt hinner jag få i mig frukosten så letar jag rätt på lite vantar, mössor och täckväst. Klär på mig och får svettas länge och väl innan mamma och pappa är klara.

Häromdagen var ju Edwin här på morgonen. Utan föräldrar! Då lekte vi med min pappa och en boll. Kolla!

Låsa och låsa upp!

Jag gick upp vanlig tid i morse. Klockan sex. Pappa hjälpte mig att slå på Barnkanalen. Och sen satt jag i soffan och tittade på tv och läste lite till klockan halv sju medan mina morgontrötta föräldrar låg kvar i sängen. Men halv sju, då är det faktiskt dags att gå upp! Så jag plockade ned grötpaketet från bänken och gav till pappa. Han fattade vinken och gjorde frukost. Men häpen blev han när han såg att jag lyckats ta bort skohornet ur kökslådorna! Vilken min! Nu kan jag - förutom det då - öppna och sätta på/stänga av diskmaskinen, låsa upp spännbandet som håller två av våra dörrar öppna, öppna ugnsluckorna och - om jag vill - slita upp frysen. Men det sista gjorde hemskt ont när jag provade (fick dörren i pannan) så jag brukar låta bli.

När jag inte tricksar upp lås brukar jag klättra upp på köksbordet, klättra upp på soffarmstödet och stå på tå där och försöka nå datorn som står på sekretären intill, flytta runt stolar av alla slag (köksstolar, barnstolar och ministolar), ställa mig på sittkudden och sträcka mig så mycket jag kan för att trycka på alla knappar på tv och stereo, öppna garderoberna i sovrummet och försöka krypa in i dem och stänga om mig. Men egentligen är jag rätt trött på allt det här. Jag vill ha mer äventyr. Till exempel leka mer med Edwin! Han var här i dag - så roligt! Och i morgon bitti kommer han igen, fast då utan föräldrar. Vad kul vi ska ha!

Fyller 18 idag!

Idag fyllde jag 18! Månader alltså. Eller ett år och sex månader. Vi firade med sovmorgon ända till 06.30. Efter frukost gick vi ut, pappa skulle skotta snö runt portar och bilar. Blä vad tråkigt. Men så kom våra vänner Winston och Douglas också ut, med sin pappa Rob! Pojkarna hade varsin pulka! Så vi stack till ICA-parken och pulkade för hela slanten. Det är alltid kul att leka med Rob & co!
Sen fortsatte pappa och jag till Söder där mamma var. Där fick jag födelsedagslunch: pannkakor! Med grädde och sylt! Jättegott, titta själva om ni inte tror mig!

En sväng till parken

I förmiddags gick jag och mamma till parken vid Ica. Det var inte så himla skoj där faktiskt. Jag tycker de borde ha lekstugorna öppna. Jag menar, hur kul är det med bara massa snö? De har inte ens hinkar och spadar framme längre. Men jag lekte lite vid storbarnsklätterställningen. Testade att slicka lite på metallen också. Mamma skrek och härjade när hon såg det. Men allt gick bra. Klart klätterställningen ska ha en puss! Efter en stund kom Winston och hans pappa. Då blev det lite roligare. Eller, jag ville sitta i min vagn. Med fleecefilten runt mig. Och så tittade jag på när Winston gungade. Sen delade vi på ett kokt ägg.


Nu vilar jag lite i min säng. Men ni fattar varför jag önskat mig en ny i julklapp va?

Hur ska den här dagen sluta?

Det är lunchtid och jag har redan:
1. Klippt håret. Ca två centimeter runt om hela kalufsen. Mest i luggen.
2. Haft besök av grannen Winston och hans pappa. Vi lyckades låsa upp ett spännband tillsammans. Gissa om föräldrarna blev imponerade!
3. Visat mamma att det är två, inte en, kindtand på väg upp just nu. Inte undra på att jag inte kunde sova mellan tre och fem i natt. Det gör ju ont!
4. Klättrat upp på toastolen, öppnat mammas badrumsskåp och plockat ut massa spännande tuber och krämer. Allt innan mamma och pappa hann se!
5. Lekt ordentligt med de sex små söta tomtenissarna som mamma ställt upp i fönstret. Varför ska de stå där så stilla och trista när man kan leka med dem istället?
Undrar vad resten av dagen har att erbjuda?

Finfrämmat!

Har haft ännu en av dessa toppendagar. Jag gillar nämligen när jag får träffa mycket folk. I morse gick jag och pappa till Globen köpcenter. Och gissa vem som fikade och lekte med oss där? Victor! Denna min fina fadder. Han hjälpte som vanligt pappa med allt fix (värma mat och sånt) och så - viktigaste av allt - busade han med mig!

På eftermiddagen ringde det på dörren. Vem stod där? Saga och hennes föräldrar. Jag har inte träffat Saga sen hon var på mitt ettårskalas. Vad stor hon blivit! Nästan 15 månader och minst lika busig, matglad och söt som jag. Vi åt lussebullar och kex, byggde lite klossar, pussades och tjatade lite på våra föräldrar. Det blev lite tomt och trist när hon gick. Men jag tror vi kommer ses snart igen.

Ackneggi!

Ett av de ord jag använder allra mest är "ackneggi". Mamma och pappa har äntligen fattat vad jag menar även om det inte är ett ord som liknar de vuxnas ord. När jag tappat nåt eller letar efter nåt så säger jag "ackneggi, ackneggi" med frågande röst. Det kan vara nappen som trillat ur, det kan vara fodralet till Timmy Lamm-dvdn som hamnat under soffan eller ett skräp som jag hittat och ska slänga, men tappat på vägen till soppåsen.

Och på helgerna när vi äter ägg till frukost, jag och pappa. Då brukar jag fortsätta dagen igenom och säga "ackneggeggeggi" istället. Det är roligt.

Sådan far sådan son

Mammas familj tycker att jag liknar mamma. Och pappas familj tycker att jag är lik min pappa. Jag tycker att jag mest är mig själv!
Men visst har vissa drag gått i arv. På den här bilden från 1975 ser ni pappa (blond, till höger) och farbror Lars-Erik (på pottan) och så sitter farfar bakom dem. Men vad har detta för likheter med mig, kan man fråga sig?
Jo, dels ser vi att en intressant dörr har handtaget uppåtvänt så korta nyfikna personer inte ska kunna öppna. Surt! Precis så har pappa gjort med toadörren här hemma! Usch!
Och som om inte det räckte, kolla in den röda plåten fastsatt ovanpå elspisen! Det är ett barnskydd som farfar och farmor satte dit så min pappa inte kunde komma åt kastrullerna och plattorna!
Pappa drar gärna historier om sin tuffa uppväxt, och för en gångs skull håller jag med! Stackars pappa som blev lika hindrad som jag!

Gröna vågen uppåt väggarna

Som ni säkert vet så målades mitt om rum i helgen! Halva blev vitt, och halva blev... grönare än tidigare!
För säkerhets skull fick Edwins pappa Aron rycka in, han har ju gått konstfack och vet hur man målar noga. Som ni ser rollade han väggarna med schwung! Pappa höll sig till det vita. Enligt uppgift gick det åt närmare tio liter färg.

Den gröna färgen är av den friska och skarpa nyansen wasabi, som sushikryddan. Det blir lite virrigt när pappa berättade det för mamma:
- Sven Olov, vad har du köpt för färg?
- Wasabi.
- Va sa du?
- Wasabi!
- Va sa vi?
- Wa sa bi! Måste jag bokstavera?

Här händer det grejer!

Jag har haft en toppenhelg. Redan i fredags började mamma ställa ut mina saker och möbler i vardagsrummet. Jag undrade lite varför, men det var verkligen skoj. Och lite mysigt blev det att ha min madrass och alla mina gosedjur framför tv:n. Sen kom pappa hem och då bar de ut hela den jättestora sängen från mitt rum och ställde i vardagsrummet. Jag visste inte att jag kunde skrika så högt av förtjusning. Herregud, vad spännande det var!


Sen var jag tvungen att hålla mig borta från mitt rum hela helgen medan mamma, pappa och Aron i omgångar målade om väggarna där inne. Trist. Men under tiden har jag hittat nya sätt att klättra på nu när det funnits så många fler möbler i vardagsrummet. Jag har vält fåtöljen, nästan klättrat upp på matbordet och rivit ut böcker högt högt upp i bokhyllan. Åh, så roligt.


Snart är det dags att gå ut och leka. Hoppas Edwin vill ses. Så här mysigt hade vi häromdagen när vi lekte i snön!

De sågar i mitt träd!

Kolla! Nu sågar de grenar i trädet utanför mitt fönster! Det kan vara liiite svårt att se, men killen står till höger i trädkronan. Och ni ser högen av grenar under honom. Coolt, tycker jag. Men han får inte såga ned allt, för jag gillar mitt träd. Ser ni att vi har snödimma förresten?


I dag är jag faktiskt sjuk igen. Hostar som bara den och snorar. Men jag försöker hålla humöret uppe med lite musik från Djurens brevlåda. Det är bra grejer som jag fått av mosters svärfar Lasse. Han är snäll.

I förrgår var jag och Edwin och testade hans nya pulka. Jag tyckte inte det var så roligt faktiskt utan håller mig helst till att springa på de plogade vägarna. Vet ni förresten hur kallt det är här? Minus sexton! Så i dag blir det bara en kort vända till Coop. Ingen utelek.