Den här tisdagen blev mycket mer spännande än jag först trodde när jag vaknade. Pappa for iväg på jobb redan vid sju. Och inte många minuter senare så testade jag att klättra upp på mammas sittpuff i rotting. Jättekul! Väl uppe på den så snurrade jag runt, runt. Men det var rätt svårt att ta sig ned. Det blev en liten duns.
Sen - efter förmiddagsluren - testade jag att ställa mig upp i min säng. Det var mycket enklare än jag trott. Bara att ta tag i spjälorna och liksom dra sig upp. Sen har man ju värsta bästa utsikten över kanten! Det här kommer jag göra om.
När jag vilat klart och testat det där med att ställa mig upp, så kom Saga! Min söta fina tjejkompis (annars har jag ju mest killkompisar). Vi pratade om allt möjligt där på köksgolvet medan våra mammor åt lunch. Himla trevlig stund. Jag visade henne min förlängsningssladd med kontaktdosa. Hon verkade tycka den var fin, och lekte sen med den länge och väl.
Sen ville mamma att kaffet skulle intas i vardagsrummet. Jag tyckte det behövdes lite högläsning för att maximera stämningen. Mammas "Humanisten" brukar ligga i tidningsstället, så jag ålade dit, drog mig upp på stället och tuggade lite på tidningen.
Så, när pappa kom hem på kvällen hade jag så mycket att berätta. Första gången jag klättrat upp på sittpuffen, första gången jag ställt mig upp i sängen, första gången jag ställt mig på knä. Tur att mamma var snabb med kameran, annars hade nog pappa inte trott mig.
PS. Edwin var här en stund också, och han STOD HELT UTAN STÖD en stund! Jag såg det. De andra med. Han är en sån himla bra förebild!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar