Bus-Frank, det är jag det!

Jag började dagen med att leka lite i hallen. Där finns den fina gummidörrmattan, gammelfarmors pall och skohyllan. I dag upptäkte jag också den skojsiga skoputsarlådan!

Efter morgonens bus åkte vi in till stan hela familjen och fikade på Thelins på Fridhemsplan. Vilken ställe! Jag var en av hela tretton barn där. Ingen var över ett år, tror jag. Ja, sen var vi i lite butiker och sånt, men det bryr jag mig inte så mycket om. Tack Sagas mamma för cafétipset!


Och när vi äntligen kom hem och jag fick krypa runt igen (det tar på krafterna att sitta still i en barnvagn!) så påminde jag mamma om att hennes virkprojekt legat still säkert tre månader nu. Det är dags för henne att plocka fram alla roliga nystan, papper och virkade lappar igen, tycker jag.

Dagens tema - Punk!

I dag tog jag ett bad mitt på blanka eftermiddagen och sen - innan håret hunnit torka ordentligt - tog jag en tupplur i vagnen. Det resulterade i den här fina frisyren! Tio månader och redan anarkist, säger mamma och suckar och skakar lite på huvudet. Pappa tycker bara det är roligt. Själv är jag mest upptagen av annat, till exempel att min kompis Edwin är med i tidningen "Föräldrar och barn" igen! Men tidningen har en usel hemsida så jag kan inte visa. Ni får köpa istället. Han är med i artikeln om amning. Massa bilder. Mycket punkigt dessutom. Ni kan se en liten bild långt ned till höger på den här länken: http://www.mixr.se/foraldrar-barn (Hans mamma har rosa strumpor)

Ännu ett Bagarmossen Party

Efter mycket längtan så fick jag så äntligen träffa dem igen - moster Helén och Peter! De har varit hos mig i Bagarmossen hela dagen. Vilken toppendag! Det började med att jag fick present (den blå/röd-randiga tröjan ni ser på bilden) och sen fortsatte det med massa mys och skoj och bus.


Moster pussade på mig, matade mig med macka och banan och pratade massor med mig. Peter dansade för mig till "Kalle i klätterträdet"-låten och lekte och kramades. Alltså - de är bäst! Jag vill att de kommer hit minst en gång i veckan och leker med mig. Så det så.


Ja, vi var ju ute och gick också. Till kollektivhusen i Kärrtorp bland annat. Men då sov jag mest.


Ah, jag måste visa er den här fina bilden också!

Mycket användbara visade de sig vara

Mamma och pappa har tjatat hela mitt liv att jag måste b-i-t-a a-v majskrokarna, smörgåsen, bananen och annat jag äter. Jag har inte riktigt fattat poängen. Och inte heller hur man ska göra. Men nu har jag fått två framtånder och NU fattar jag vad de har gnällt om. Det blir ju mycket lättare att äta när man biter av maten i lagoma munsbitar. Och nu KAN jag ju det.

Men det är inte den enda premiären i dag. Nej två till. För det första så har jag lärt mig klappa händerna. Mycket skojsigt. Särskilt när vi sjunger någon rolig sång. Till exempel "Hacka hål" från Djurens brevlåda (tack Lasse!). Och för det andra har jag premiärgått i skor! Ett par supersnygga (ena syns längst bort i bild) som jag fått av mormor och morfar. Tack!

Och som belöning för allt detta har jag fått leka massor med hemmatelefonen! De är rätt bra ibland, mina föräldrar.

Fyra tänder, fyra tänder!

Nu ni! Nu har framtänderna tittat ut. Äntligen. Det har varit kämpigt. Särskilt på nätterna. Men nu har de då till slut kommit fram lite, lite. Jag är stolt, glad och lättad. Tycker mig ana att mamma o pappa känner detsamma.

På tur till Hammarbyhöjden

I dag har jag träffat fint folk, ska ni veta. Mammas gamla kollegor - och numera vänner - från UD! Det var snälla Lena som bjöd hem oss till sin finfina lägenhet i Hammarbyhöjden. Hon gav mig tre söta hundar att leka med, men jag tyckte nog ändå att hennes tidningssamling var intressantare. Jag får ju aldrig läsa tidningen här hemma, så jag passade på!

Med på fikat i dag var även min allra yngsta kompis H, hon är bara fyra månader än så länge. Och jättesöt! Jag ville egentligen klappa på henne mer än jag fick. Jag ska göra det mer när vi båda blir lite större.

Kursavslutning på simskolan

Efter att först ha dykt fem sex gånger och sen simmat runt utan mamma o pappas stöd på ett par flytkorvar, så var det i slutet på dagens badhalvtimme dags att testa flytväst på simkursen. Det var lite svårt att få på sig västen, men när den väl var på så var det hur cool som helst. Jag flöt lite hit och lite dit. Vi testade att den verkligen vänder mig på rygg i fall jag plumsar i. Jag satt på bassängkanten och dök i med huvet före, och vips så snurrade jag runt i vattnet. Toppen! Efter badet käkade jag lunch. Jag var vrålhungrig!


Nu ska jag gå och lägga mig. Pappa har läst boken om bondgården för mig ikväll. Den är bra. Särskilt när vi läser om bondmoran för hon ser ut som mamma.

Tiomånaderskontrollen avklarad

I dag var det dags för den obligatoriska tiomånaderskontrollen. Och jag fick MVG! Jag kunde både leka på rätt sätt med ett par klossar, ställa mig upp själv och förstå några ord. Tack doktorn för kontrollen och betyget! Sköterskan vägde och mätte också, och jag ligger stadigt på min kurva (som det heter).

Men det bästa var ändå att jag hann leka ordentligt med alla kul saker de har på bvc. Nu ska jag inte dit förrän i maj. Så jag passade på att leka med så mycket jag hann.

Skåpet

Här är bilden ni egentligen skulle fått se igår. Pappa gör hål i skåpets baksida (för att dra kablar i så jag inte ska kunna slita och bita i dem) och jag åker bil med lurar för öronen. Vi hade en rolig stund där. Jag gillar när det händer saker. Men samtidigt får jag sen så mycket att tänka på på natten. Så jag sov faktiskt rätt dåligt i natt. Hoppas en tupplur nu ska ställa allt till rätta!

Lurar på!

Gud vad jag gillar mina lurar! Jag har provat dem lite då och då, men nu vill jag ha dem på mest hela tiden. Det bästa är att jag då slipper höra när mamma och pappa tjatar på mig om än det ena än det andra. Men i dag var de även till verklig nytta när pappa kom hem med ett jättestort skåp som det sen skulle borras och sågas i. Lurar på! ropade jag. Tyvärr är det lite svårt att ta på dem själv. Men jag försöker. Precis som jag försöker ta på och av kläderna själv varje dag. Snart kan jag, det är jag säker på!

Näsa för fina näsor

Jag fattar inte hur jag har kunnat missa det i nästan tio månader. Mammas och pappas näsor. De har ju funnits där mitt framför min näsa hela tiden. Men jag har liksom inte lagt märke till dem. Men nu så! Nu sliter jag och drar i dem så fort jag kan. Det är jättekul. Särskilt när mamma och pappa skriker. Och om de inte skriker fastän jag drar jättehårt, då skriker jag åt dem istället!

Tio månader i dag

I dag fyller jag tio månader och det firade mamma med att baka en gigantisk fralla till mig. En långfranska. Jag blir alldeles lycklig när jag tänker på hur många leverpastejmackor den ska bli. Mums!


På eftermiddagen tog hela familjen en sväng på Söder. Det är också ett mycket bra sätt att fira. Särskilt när man får träffa fina Agneta och sitta på uteservering på Södermannagatan. Snälla personlaen fixade både varm välling och filt. Dit går jag igen!

Pappas pojke

I dag har jag kört min bil lite fram och tillbaka framför tv:n. Bilen är rätt bra att använda som tv-fåtölj har jag kommit på. Jag kommer så nära tv:n. Då ser och hör jag bättre när svt kör sina jinglar - de där jinglarna är bland det bästa jag vet. Vad jag än håller på med så bara måste jag stanna upp och titta på tv:n när jag hör en jingel.

Ja, hursomhelst så sitter jag i min bil på den här på bilden. Som ni ser har jag ingen tröja på mig. Det är för att jag har tagit av mig den. Nästan helt själv. Det är roligt att dra saker över huvudet han jag kommit på. Och - vad passar då bättre än att härma pappa? Pappa brukar nämligen sittligga i soffan och vila armen över huvudet. Och då vill ju inte jag vara sämre. Snart hoppas jag ha fått in den rätta stilen!

Lurad. Men glad ändå.

Alltså, dagen började med att jag hjälpte mamma och pappa att förbereda för att borra upp konsollhyllor i sovrummet. De ska flytta in sina böcker dit från det rum som ska bli mitt. Men så behövde jag vila lite så de tog ut mig i vagnen. Jag sov i två timmar! Men det är inte det konstiga. Det märkliga är att först efteråt fattade jag att mamma och pappa stannat hemma och fixat upp hyllan medan Edwin och hans föräldrar dragit mig i vagnen runt halva Skarpnäck stadsdel! Så lurad!


Men de är så snälla och fina, så jag är inte ledsen att mamma och pappa lämnade mig ensam med dem. Men jag hade ju velat vara vaken! Se så mysigt jag har det här med Edwins mamma! Vi hade ju kunnat ha jätteroligt de där två timmarna. Jag hade kunnat krypa raketfort mot sladdar och annat farligt hemma hos dem, jag hade kunnat dra dem i näsorna och jag hade kunnat skratta massor när de hade kittlat mig på magen. Men, men. Det kanske blir en annan gång.


När jag vaknade var det dags för lunch. Vi åt den på lokala pizzerian. Jag och Edwin hade ordförandeplatserna. Så klart.


På vägen hem från pizzerian testade jag vår sandlåda. Det var rätt kul att känna sanden sippra mellan fingrarna och att smaka lite på krattan. Men det får bli mer en annan dag, när jag fått galonisar och ett par skor.


Och kolla här! Hyllorna uppe! Ännu ett steg mot eget rum!

Simskola, kolera och Willy Brandt

Näst sista gången på simkursen i dag. Om jag får plats på nästa kurs så tar jag steget från "baby-sim" till "mini-plask". Hursomhelst, i dag flöt jag omkring i bassängen utan att mamma eller pappa höll i mig. Jag hade en flytkorv (ja, de heter så, de är 50 cm långa och 10 cm tjocka korvar i nåt flytmaterial) under varje armhåla. Först höll pappa i mina händer lite, men strax hade jag fattat hur man håller balansen på korvarna och så släppte pappa mig och höll bara i korvarna. Eller höll och höll. Mamma och pappa drog de där korvarna jättesnabbt genom vattnet så jag simmade med benen i blixtens hastighet. Det var roligt och inte det minsta läskigt. Nästa gång ska vi prova flytvästar!

Efter badet fikade hela familjen på Gullmarsplan. Bilden är därifrån. De hade barnstolar, men jag satt ändå mest i knät på mamma i en soffa och drog mamma i näsan. Det är skitkul har jag kommit på. Liksom att dra pappa i skägget. De skriker så skojigt när jag gör det.

Efter badet promenerade vi från Gullmarsplan hem till Bagarmossen. Det tog en dryg timme. Jag vilade mest. Och tur var väl det med tanke på vad mamma och pappa gjorde på vägen...



... pappa researchade lite inför nästa bok (ja, det står kolerakyrkogård)...



... och mamma ville promt studera Finn Malmgrens väg 23. Ibland tycker jag de har väldigt konstiga intressen, mina föräldrar.

Egen bil!

Kolla, kolla! Jag har fått en EGEN BIL! Den blinkar och låter! Och om jag sprattlar med benen - då rullar den framåt! Den är jättehäftig. Vi var i Vasastan i dag och hälsade på pappas kompis Ph. Han gav mig bilen. För hans barn har vuxit ur den. Jag tror Ph är en av världens snällaste. I morgon ska jag köra runt runt runt här hemma. Vänta bara ska ni få se!

Ph är fotograf. När vi var där så tog han flera finfina bilder på mig och pappa. Här får ni se en av dem.

Fixarpappa Västmanland tur och retur

Pappa var i Västmanland i natt. Han åkte igår eftermiddag och kom hem först efter lunch i dag. När jag fick syn på honom där jag satt i godan ro och åt min lunch (kyckling) kom jag på hur mycket jag hade saknat honom. Äntligen var han hemma! Nu vill jag inte att han åker bort mer på ett tag.

Men han gjorde några bra saker när han var borta. Lagade punkan till exempel. Så i eftermiddag kunde vi promenera ned till Söderbysjön och titta på fåglarna och på sandstranden och sjön som vi ska bada i i sommar. Nu ligger isen fortfarande. Men om några månader är det dags för utomhusbad! Det ska bli så spännande.

Måste också berätta att pappa körde bort sitt gigantiska skrivbord när han var borta, och tog hem en liten bokhylla som jag ska få till mitt rum. Sakta men säkert tar mitt rum form. Har jag sagt att mamma redan sytt kuddar till min mys- och läshörna? Och pappa har fixat slipmaskin så vi kan ta hand om de 48 spacklade hålen i väggarna. Ni ska få se bilder på utvecklingen steg för steg. Det lovar jag.

Edwin - räddaren i nöden

Jag har ju som ni säkert vet en jättefin kompis som heter Edwin. Han bor i huset bredvid mitt. I dag gjorde han ett hjältedåd. Ännu en gång. Under natten hade nämligen min barnvagn fått punka. Höger bakhjul var helt platt. Vagnen vinglade och gick trögt. Oanvändbar. Inte bra. Och vi som skulle ut på förmiddagslurtur. Men vem kommer då till min räddning, tror ni? Som en riddare på sin vita häst - Edwin! Jag fick låna hans vagn två timmar! Och som jag sov de timmarna. Jag slocknade direkt. Mamma och pappa gick till Kärrtorp och tillbaka, handlade mat och fixade allt möjligt. Och jag bara sov. Tack Edwin! Du är en toppenkompis!

Men ni kanske undrar över bilden nu. Det där är ju inte en vagn, en punka, jag eller ens toppen-Edwin. Nej, det är en katt som står staty i Kärrtorp där vi var i dag. Jag ville visa er den som en "hint" om framtiden. Gissa vad den betyder!

Det är inte ett svart hål bakom huvudet!

Jag har fått värsta insikten i dag. Ni vet, bakom ens huvud, där man inte ser - där är inte bara ett svart hål av ingenting! Om man tar till exempel en blå plastkanna och för den med ena handen bakom huvudet, då kan man känna kannan samtidigt med den andra handen där bakom! Jag har gjort det kanske hundra gånger nu, och det funkar. Jag lovar. Jag testade att släppa kannan också och försöka ta den med den lediga handen. Men det var lite svårt. Ska fortsätta öva i morgon.

Leverpastej - det är min grej!

Har ni sett att jag uppdaterat min favoritmatslista här intill? På filmen ser ni hur gott det är med leverpastejmacka. Mamma har lovat att baka en hel långfralla till mig. Jag kommer äta halva med leverpastej och halva med riktigt smör - det senare är också en favvo. För övrigt kallar mamma o pappa mig för Frallan rätt ofta, så det är faktiskt på tiden att jag får äta frallor nu.

Mitt rum börjar ta form

Vi har haft en spännande förmiddag här i lägenheten. Efter tidigt uppstigning vid 05.40 åt vi en dunderfrukost och sen började vi röja ur det rum som ska bli mitt så småningom. Gud vad mycket spännande papper, böcker och prylar som mamma och pappa har haft undanstoppade i de där två bokhyllorna som vi tömt i dag. Bäst av allt var nog att hjälpa pappa att tömma hans skrivbord. Bakom en av dörrarna till skrivbordshurtsarna gömde sig nämligen fyra utdragbara lådor. Alldeles perfekta att använda för att öva på att ställa sig upp på egen hand. Det gamla pensionerade skötbordet (som syns på bilden), har jag också insett i dag, är en utmärkt möbel att ta tag i när jag ska ställa mig upp. Nej, nu måste jag fortsätta jobba. Hör av mig senare!

Säg det med en gäsp

Det var säkert två veckor sen jag träffade min kompis Edwin. Men i dag var det dags. I badhuset! Ett toppenetablissemang, om du frågar mig. Jag dök flera gånger (och gäspade stort efter varje dyk). Och åkte badring genom en tunnel. Och plaskade runt i cirklar lite hursomhelst. Efter badet käkade jag päron, och ja, ni ser ju på bilden hur fantastiskt gott det var.

På vägen hem blev vi utskällda av en hund. Matten ropade efter oss "hon är rädd för karlar!". Nog är jag rätt lång för min ålder, men "karl" är jag väl inte vid tio månaders ålder? Jag svarade med att gäspa stort. Hundar är jag inte rädd för. Inte ens de som skäller.

Nu är det snart dags att sova här. Försöka i alla fall. Det har varit lite svårt med sömnen de senaste nätterna. Det är en gigantisk vänsterframtand på väg. Tandköttet är alldeles blått. Och tänderna tenderar att växa om nätterna. Ont gör det. Jobbigt är det. Men sen kanske det blir lättare att bita av leverpastejsmörgåsarna i lagoma bitar!

Klättra, klättra och snart stå

Det är mycket i livet just nu. Exempelvis känner jag att det är dags att kunna stå själv. Det kräver övning. I dag har jag därför slitit hårt med att dra mig upp längs stolsben, soffkanter och en pall. Det är himla spännande. Ett nytt perspektiv när jag når med näsan över nya kanter. Det är bäst att hela tiden gapa stort och räcka ut tungan riktigt långt - då håller jag balansen bättre. Någon dag ska ni få se en bild.

Just nu har jag precis tvingat upp mig ur sängen. Mamma tröttnade på att jag bara ställde mig upp hela tiden. Istället för att somna. Så nu har jag stå upp-kväll med mamma, pappa och onkel Victor. Jippie!

En visit hos världsbästa mormor och morfar

Äntligen, äntligen var vi på väg till Småland. Inga magsjukor kunde stoppa mig längre. Vi kastade oss ut i påsktrafiken, söderut längs E4an. Efter ett par timmar var vi i Söderköping och där var det dags för matpaus ute på en parkbänk i solen. Utanför en mack. Det visade sig vara ett bra ställe att pausa på. En riktigt raggarbil cruisade in och alla i den vinkade till mig! Gulligt av dem va? Och sen kom en motorcykel och puttrade så långsamt att jag hann spana in den ordentligt.


Sen fortsatte vi längs E22 och fem timmar efter starten anlände vi i Harnäs hos mormor och morfar. Morfar behövde lite hjälp på en gång, så jag dirigerade pappa från min vagn, så han gjorde rätt när han lyfte i en gammal uppsågad alm i morfars traktorskopa. Trädbitarna blev sen vedbitar i en märklig maskin på vedbacken.


Mormor och morfar var mycket snälla och lekte och busade med mig hela dagarna. Det är spännande och roligt när någon annan spexar med mig. Det blir ju liiite tjatigt ibland med mammas och pappas skämt. Men att klättra runt i knät på valfri förälder, det var roligt även i Småland. Annars så lekte morfar mycket tittut med mig och mormor både sjöng och kramades med mig. De är fina.


I dag var det dags att åka hem. Halvvägs tog vi rast och besökte det där etablissemanget jag hittills bara hört talas om: Mc Donalds. Här bjöds både spännande mat...


... och roliga leksaker i lekrummet. Hit vill jag tillbaka!

Småland here I come

I morgon åker jag till mormor och morfar. Det ska bli toppenroligt att träffa dem! Nu vet ni var jag är, ifall ni undrar. För jag kommer nog inte uppdatera bloggen de närmsta dagarna.

Ringen tur o retur

Så har jag då ÄNTLIGEN fått lämna Bagarmossen för ett par timmar och åka in till Söder. Jag höll på att bli lappsjuk. Jag har vant mig vid att ta en tur in till stan ett par gånger i veckan. Men på sistone har det varit skralt med resor. Ja, förutom till doktorn då. Men i dag åkte vi till Ringen och hälsade på pappas kompis Jesper. Först tänkte jag att han kanske var en läkare eller sjuksköterska, och sådana gillar jag inte. De sticks och petar i mina öron med tops och i min hals med spatlar. Men efter ett tag kom jag på att han var en vanlig hygglig kille. Han sprang till och med runt i lägenheten och letade rätt på massa leksaker som jag fick låna. Dock visade han sig vara lika tråkig som mamma o pappa... De bara pratade och pratade så jag somnade.


Det var en riktigt bra tupplur. Under riktigt bra tupplurar får man nämligen nya idéer och slipar på sina färdigheter. Så när jag vaknade kom jag på hur man suger in kinderna och samtidigt gör munnen till ett litet russin. Mycket skoj. Det tyckte mamma med som försökte fota mig, men hon lyckades inte så bra. Men ni kan i alla fall ana russinmunnen på den här bilden.


Och när vi kom hem så sydde mamma en vårmössa till mig. Vad tycker ni? Visst ser den ut som ett huckle? Lite rolig, tycker jag!

Mat!

Nu när jag varit krasslig i magen ett tag så har jag massa hekton och kanske nåt kilo att ta igen. Så till frukost i morse åt jag en portion gröt, en macka med säkert 25 gram smält smör på, lite morotsjuice, lite mango- och bananpuré och vatten. Sen blev jag mätt.

Maten fick sjunka några minuter och sen ålade jag ärevarvet runt runt i lägenheten. Himla smart byggd lägenhet jag har alltså, jag kan åla från köket, via hallen och in till vardagsrummet - och sen vidare in till köket och fortsätta så. Riktigt roligt och omväxlande. Och alltid hittar man nåt längs vägen att leka med. I dag var det en kökslåda, en sittpuff, min back med leksaker, bredbandssladden och lite böcker.

Och snart är det dags för extramellis! Här går det inte att vänta tre timmar mellan målen längre. Jag vill ha banan och yoghurt!